mammelii

På väg till bussen mot dagis så ser jag
att allt är så vackert vitt och det biter gott
i kinderna av det kalla vädret. Jag får sådan
otrolig lust att fota. Att fånga på bild hur just
vackert kallt det är, den rosa himlen med
morgonljuset som tränger igenom all frost
på träden. Jag krånglar snabbt fram kameran och
vill just fånga en bild på ett träd med frost,
ser bussen i ögonvrån och inser att jag
inte hinner. Tar ett kort. Och här är det.

Är det någon som kan gissa vad jag har
fotat?

Vad har och inte hänt sedan sist? Ja allt är väl ingen dé att skriva ner allt det lär nog blir lite för mycket.
Men de stora sakerna och små som hänt sedan sista är att Jolene har börjat på dagis och det går lite upp och ner med hur hon trivs. Och som man redan blivit förvarnad om så blir barnen ofta sjuka i början, och det stämmer. Tur att jag har bra hjälp från Jolenes farmor och mormor.

För min del så jobbar jag på mitt nya jobb och trivs så himla bra och jag har till och med fått förlängt till nästa sommar, så det känns jätteskoj. Snart så fyller min bror och svägerska år då blir det 4o-fest. Det ska bli roligt. Men innan dess ska jag hinna med några andra event som att åka på kick off med jobbet, de flaggar för fysisk uthållighet  och att den mentala biten kanske får sitt också. Ja som trött småbarnsmor är jag ju inte så tränad nu för tiden om jag någonsin varit det. För min del blir det intressant hur mycket jag orkar, innan jag önskar mig en taxi hem haha.

Det var de stora sakerna som hänt fast egentligen händer det saker hela tiden. Fast på ett annat sätt än innnan man fick barn. Men det är verkligen mysigt att vara mamma. Men som barnmorskan sa;
-man börja oroa sig när de är i magen och så fortsätter det resten av livet.
Det är väl så det ska vara att vara mamma, det liksom ingår och därimellan njutar man och beundrar av hur de utvecklas.


mmm gott med kakor


Mamma kom och sitt med mig i lövhögen.

Här är vi på barnjazz på Mummel och mums, och bästa kompisarna
leker för fullt.

Ja det var över en vecka sedan vi var där, men ändå tillfällena
att blogga ges inte så ofta. Nu har mormor tagit Jolene på en promenad
hon vill så gärna gå ut. Och just nu hinner jag inte det är lite som ska
göras hemma, och så får vi andas en liten stund för Jolene är allt annat
än glad just nu. Hon har haft feber i tre dagar och sen har hon fått utslag
över magen och rygg, och så lite andra dilemmor, äter gör hon jättedåligt.
Som det brukar när de är sjuka. Men sen igår så tycker jag att hon är mycket
bättre, dock trött och fortfarande vill hon inte äta så bra.

Så vår inskolning har förskjutits en vecka, jag hoppas hon är allert på
måndag, vi får se vad helgen ger.

Men som sagt Jönköping, och  där var vi och där hälsade vi på Hasse,
Ludde och Tina jättemysigt och se hur de bor och hur fin staden var.
Härligt att se hur bra Ludde och Jolene lekte ihop, de gosade i sängen
och var hur mysiga som helst.

Vi besökte en park som är relativt nybyggd, lite annorlunda upplägg.
Istället för gräsmatta så var det en mjukmatta som underlag.





Jolene älskar alla djur, nja inte flugor. Men hästar gillar hon jättemycket.


Tina och Jolene på gångbron i lekparken



Sagostund med älsklingen, Ludde och Jolene, eller jojo som Jolene
kallar sig själv.

Ja vad kan det vara, 2.5 år sedan jag var i min gamla
stad. 17 år hann jag bo i Stockholm innan jag
sprang på min prins i sälen och han var från Örebro
min gamla hemstad. Inte kunde jag då tro, nyseparerad
att jag skulle flytta till Örebro. Och inom loppet av fem år. Så
har jag förlovat mig, skaffat en universitetsutbildning, fått
våra underbara dotter och trivs hur bra som helst.

Men de vänner som man har lärt känna där är ju kvar.
Det är inte långt bort, men ändå så har jag haft en inre
motstånd att resa själv med Jolene. De flesta har ju
varit och hälsat på mig under åren här, så det har inte
behövts åka upp/ner. Inte har jag känt att jag saknar
någonting speciellt i Stockholm heller, och nu ännu
mindre sen vi har fått Jolene.

Sommaren känner jag att det är lättare att ta sig någonstans,
allt blir liksom enklare. Inte mycket som ska packas, inte
mycket kläder som ska på osv. Så då tog jag tåget upp och hälsade
på Jessica och hennes son Ville sju månader. Att jag sen valde
en otroligt varm dag att resa på, kanske inte var så smart.
Jolene var trots den otroliga värmen jätteduktig och höll låda
och frågade efterkossor högt och tydligt i fönstret från tåget så fort det
blev en stor äng som skymtade förbi.

Två mysiga dagar blev det med Jessica, Maria som kommit från
USA med sina barn och Silla. Det gör jag gärna om.
Fast då hoppar jag nog att gå på restuarang med Jolene
själv. För när Jolene vält bordet och hält ut alla drycker,
slängt pannkakan på golvet och tryckt all grädde över
ansiktet, så längtade jag hem eller att min sambo varit med.


Lekpaus i Rålis


Jessica piffar till i köket


Maria


Läsostund


Lekstund

Och så mötte vi upp familjen Bjurberg med med och syskon.
Här skulle det lekas. Vi mötte två familjer som varit där en stund
helt andfådda och blank hud av allt spring efter sina små.

Jolene sprang också hit och dit men är en ganska lugn tjej
så vi hann inte med att bli så andfådda. Men när vi var klara
tog jag och Jolene en promenad hem. Vi gick och handlade
mellis och kvällsmat på Willys. Det blev en stund i lekparken
på vägen hem. Och så sprang jag på trevliga grannen
Linnea, och vi bestämde att gå ut och ta ett glas på stan.

Himlars var gott det var med lite drinkar och egen tid.
Jolene är väldigt mammig nu, vilket är gulligt, men
pappa duger inte mycket just nu. Så när jag kom
hem så hörde hon mig och då var min lilla egna tid
slut för de här gången. Jag hade hoppas få att sova lite
själv. Men det får bli en annan gång, för hon är bra go
att sova bredvid*gäsp och godnatt.


Den klassiska bilden från bollhavet, smakar gott. Tur att det är
sommar. Inte lika många baciller då eller???

Vi kommer inte att åka iväg på någon långsemester i år.
Det räcker med utflykter hit och dit. Så vi har hunnit med
en hel del olika badplatser, Hjälmaren, grusgrop och så
olika poler antingen utanför i vår park eller som när vi var hemma
hos Jennstig i Adolfsberg i deras pol. De har byggt ett
jättefint baddäck med pol. Så i år blir det "hemester"
som Å uttryckte sig.

Och så har vi tagit en ny sväng till Hallvarsviken med övernattning,
det är otroligt vackert där. Stor sjö och fina hus med släkthus överallt.
När jag går in i ett utav Kickis familjehus, så får jag en
varm och go känsla i magen av totalt välbefinnande.
Huset är typ 300 år gammalt och har en blandning
av gamla och nya möbler.

När jag och Jolene sov i det huset förra året så hade vi
en gammal tavla med en ängel hängandes vid huvudändan.
Det kändes beskyddande med en guardian angel. Alla
hus har ju sina historier och det är sällan jag kan känna
någonting. Men det huset får mig att trivas. Synd bara att
de har fått en vattenskada så allt är huller om buller. Men
när jag går in där så kommer välbefinnandet på en gång
trots att golven är uppbrutna och tapeter neddragna.
Så önskar jag att känna när vi en dag köper ett radhus :-)



Och så är de på...ja glasögonen.


Glad tjej, på väg hem från Hallvarsviken


Grillning hemma hos kickis mamma. På bild syns Magnus, Mia,
Robert, Kicki, älsklingen och Kickis mamma. 

Igår åkte vi med Henkans lillebror med familj
till Kolmården. Först så blev det den obligatoriska
rundan och kolla alla djur med bil. Favoriten för Jolene
blev strutsen som hon kallade: -pippi pippi. Och så
lejonen. För min del hoppar jag gärna över safari delen
många år framöver. Inte min grej att sitta instängd i
en bil och längta tills det är över. Jag vill ut och gå och
så blev det resterande dagen.

Min favvo för dagen var sjölejonen och sälarna. De
hade full aktion i bassängen och brölade till varandra
när de märkte revir. Till vår och Jolenes förtjusning.

Fast min helt klara favorit för dagen var när kusinerna
gick hand i hand och struntade totalt i alla djur, för
här skulle det hållas hand och det mycket länge, så
alla fick hålla undan. För de ägde vägen. Gulliigt.


Spana på sälar under vatten.


Teatime




Klappa får och gris



Kusinerna hand i hand

Vi var som sagt var i Falkenberg och tog oss en minisemester
i samband med att vi skulle fira en 50-åring. En härlig fest
med två fantastiska kockar från Eastwest i Örebro som
stod för all god sushi på våra tallrikar. Förutom härliga
människor och mysig stämning och härliga upptåg till
50-åringen. Så är han själv en härlig prick att lyssna
på och skratta gott till. En riktig härlig entertainer.

Så efter en kort sömn efter nattens festligheter tog
vi pick och pack mot Örebro. En underbar minisemester
som varit bra på alla vis. Shopping, lagom med sol, fest.
Och min mamma som var barnvakt när vi gick på fest
men inte bara det utan även hushållerska och chaufför.
Det kändes som vi var två nyförälskade tonåringar i
baksätet på husbilen.


Man ska ha husbil :-)


Märks att en del återkommer till den här campingen, de boar
in sig. En del hade till och med kylskåp med frys och mikrovågsugn
i förtältet. Det blir nog så när man återkommer år efter år.
Skön utsikt till havet.

Vårvädret gjorde sig påmint i söndags och då bjöd
vi in oss till Robert och Mias hus i Lanna. Och där var
Kicki och Magnus med deras barn. Vi fick en härlig
eftermiddag ihop med alla barnen. Jolene kände sig
hemma på en gång och gick in till ett av barnens
rum och satte sig mer eller mindre i ett av barnens
knä.

Efter lite korvlunch så gick vi ut på gården och här
blev det fika, fotboll och studsmatta :-)



Kicki och Älsklingen i närkamp om fotbollen. Kicki är en hejare på fotboll.
Det kanske beror på att takterna sitter i sen hon spelade, när hon var
ännu yngre :-). Själv är jag bättre på att studsa studsmatta med Jolene.
Och det tyckte hon var kul och skrattade. Jag med, men det gäller att
knipa, haha.



Paus i hoppandet